jagmikaela

Jag väljer min rubrik som säkert många många andra redan gjort men mer behövs inte som rubrik.
Jag har nu sett Avatar två gånger. En gång vanlig bio och en gång 3D bio. 3D var inget för mig. Jag vill kunna fokusera på det jag vill eftersom jag ofta tittar på det i bakgrunden. Bakgrunden är svårare att så att säga "gissa sig till" och döljer ofta mycket, för filmen, intressanta saker.
Nog om det och till själva filmen.
Trots från min sida skyhöga förväntningar och förhoppningar älskar jag denna film. När jag åkte hem från första visningen ville jag inget annat än att lämna skittråkiga "planet earth" som Jae och åka till Pandora för att få bli en Na'vi.
När vänner på fejjan skrivit att de ska se Avatar har jag skrivit att de kommer vilja vara en Na'vi. När de väl har sett filmen och kommenterar på fejjan igen har det varit samma för alla. Alla vill vara en Na'vi!
Det som gör mig åhh-så glad är att den är så jävla bra även fast jag verkligen hade sick sick sick med höga förväntningar och förhoppningar. För mig brukar allt bli till skit när jag får förhoppningar osv. Men inte denna gång, inte denna film.
Undrar hur hysterisk jag hade varit om jag hade varit liksom mer "åhh... va kul... vad blire för mat?" inställd till filmen?

Har hört många som säger att den är som Pochahontas (stavas?) men jaha, so effing what? I grunden är alla filmer likadana. De har en början, en mitten och ett slut. Ta-daaaaa!!
Jag har inte sett Pochahontas men jag hade en ritbok med Pochahontas när jag var liten och iom det kan jag säkert säga att den filmen inte är i närheten av lika bra som Avatar.
Så Pochahontas-nördar= get of your high-horse och bara se hur bra Avatar är. Pochahontas är för barn och Avatar för barn 11 och upp. :)

Mamma och Sanna, två nya videosar på Doylster ligger nu uppe. Eller jag menar alla som vill får kolla på videosarna. Sök på "mikaelaedren" så får ni upp mina videosar. Klicka på min användare så kommer filmerna i ordning där till höger eller hur det nu blir... :D